amandastyle

Idag när jag åkte hem så kom jag att tänka på alla val man gör i livet. Från ynkligaste små valen som att om man ska ta ett äpple eller en banan till större val som vilket yrke man ska välja. Det ledde tankarna vidare till mina val. Genast kom jag att tänka på gymnasieval, utbildning och yrkesval. Och jag är fullständigt medveten om att det kommer dröja år innan jag ska göra alla de här valen, men dte är faktist bara ett år tills jag ska välja gymnasie. Och gymnasiet är ju trots allt börjar till allt. Väljer jag fel och "hamnar snett" på gymnasiet så kommer jag antagligen inte orka att jobba tillbaka det. Det känns alltså som att om jag väljer fel så kommer hela livet bli fel. Och jag vet att man inte ska tänka så, men jag kan inte låta bli! För vad ska man välja när man väl står där? Ska man välja det man vill göra och det man är intresserad av mycket eller ska man välja något som man kanskeär lite mindre intresserad av men som ger bättre framtidsutsikter. Och då pratarjag om jobb och utbilning alltså, inte lycka osv. Jag vet redan nu vad jag tror att jag kommer att välja till gymnasiet, jag oroar mig bara för att det inte ska vara kul och att det kommer vara väldigt svårt. Men samtidigt så vill jag klara det där svåra, för det är ju lite det livet går ut på. Att klara alla utmaningar man tar sig an! Självklart klarar man inte alla, alla måste kunna misslyckas ibland för att nå det man vill helst. Men tänk er den där lyckokänslan av att man klarat av något svårt, en utmaning. En sådan vill jag ha när jag slutar gymnasiet! Och grundskolan med. Jag vill känna att jag åstakommit något, att jag faktist har lyckats väldigt bra. Kanske att jag sätter hög press på mig själv, men det kanske man måste göra ibland. Jag vet inte, det finns nog ingen som vet riktigt. Puh, långt inlägg det blev! Vad harni för tankar om valen i livet? Sätter du ribban högt, lågt eller lagom? Ha det fint sötnosar! Puss,


a